Ellen och livskriserna

Har varit i gamla lägenheten och sopat förråd, städat golvbrunn och allmänt hållt på.  Har även haft bedömningsamtal 1 på jobbet... så något mör, något matt, något sleten. Sitter och väntar på thaimat och när jag kommer hem ska jag svida om till leopard 2 och korka upp rödvinet. Leopard 2 är något mer avancerad än 1an, är fortfarande inte tillräckligt modig för utomhuskläder,men är på god väg. Nästa månad kanske det blir en strumpinvestering. Update. Då jag både ska bli häxa och leopard så är i kvällens plan, mat, rhövin och "The wicked witches of Eastwick"... som finns på ett folkbibliotek nära dig...Om du bor i Göteborg.   Jag har längtat efter den filmen i flera år,  så ett inköpsförslag senare och antagligen idogt påtalande från min kollega hittade leverantören en längst in i en skrubb. Livet är räddat.     Denna häxa ska nu slappna av och längta efter bigaråer. //Ellen

 Står med ena foten på andra sidan, mitt i en flytt, ett vägskäl och annat sentimentalt dravel man kan lägga mening och värdering i.  Så jag funderar över att bli häxa. Det känns hyfsat livskrisigt. Eller för att förtydliga; Jag funderar på att bli häxa, igen.  Mitt senaste debakel med häxeriet var i min ungdom (9-10 år ish), det vill säga för längesedan.  Som oskyldig tös drogs jag via "Året runt" in i häxeriet, en fallgrop som antagligen drabbat många. I mörkaste Småland satt ett uttråkat flickebarn med en årgång av "Året runt", jag har läst  både min Saida och Sonja (dottern som tog över sen). Jag vet att alla förlorade föremål återfinns nära vatten.  Till min förtjusning fanns det en artikel om häxkonster, med praktiska lättbegripliga tips och råd. Dessa sidor rev jag ut och förvarade i min dagbok (finns kvar än idag men just nu längst ner i en flyttkartong,) Man kunde få någon att bli kär i en och jag visste PRECIS vem som skulle bli kär i mig, Så jag ...